Sir Morgan satt ensam vid sitt stora engelska ekbord och smaskade på sitt helstekta vildsvin. Han sköljde ner köttet med ett par rejäla klunkar ur den stora medeltida bägaren och lade av ett brakskratt. Sir Morgan var mycket nöjd.
Den lilla hämnden mot Sir Thomas of Ritthar hade gått bättre än förväntat. Av alla Greenwich lokalnobla var det Sir Morgan som mest hatade Sir Thomas. Den lydige Burt Loui hade också gjort vad han skulle med Lovelace Halls paradtrappa. Med den indränkt i grisblod borde väl bröderna Stephenson begripa att ta sitt pick och pack och lämna bygden!
Sir Morgan tog en till klunk vin. Brakskrattade igen, men började rökhosta våldsamt otrevligt. Efter en andhämtning kunde han skratta igen, fast lite lugnare.
Hade det ändå inte varit en riktigt bra dag? Sir Morgan funderade för sig själv och smålog.Han hade kontaktat lantmäteriet för att få ett förbud mot exploatering av Lovelace Halls marker. I flanellkavaj och ridbyxor hade han skjutsat lantmäterimännen till Lovelace Hall. Det hade bara varit en ren njutning när den inget ont anande John Stephenson ertappat dem:
”Aae men vad tar ni er till?” Stephenson hade ropat medan han sprang emot dem.
”Vi utför en objektiv värdering av marken.” Sir Morgans svar var hånleende och hade fått just det ansiktsuttryck han velat visa för Stephenson. Sedan hade han visat upp ett tillstånd från åklagaren.
Sir Morgan tog en klunk vin och mulnade till.
Det enda som hade stört allting var att den fete Eric Tenton kommit flåsande efter Stephenson. Det fanns inte med i planerna! Hur och när hade Tenton kommit till Greenwich? Vad var han ute efter? Var han det hot Sir Morgan innerst inne trodde?”Helvete!”
Sir Morgan smällde besticken i det stora engelska ekbordet och röt av hela hjärtat:
”HELVETE!!!”
Sedan kom rökhostan tillbaka. Och han fräste vin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar