måndag 22 juni 2009

Sysslospråket

Kanske har en och annan undrat öfver det säregna språket här å Syssloliv. Låtom oss ge några kommentarere.

Eftersom det mesta, för att inte säga allt, var betydligt bättre före nedhängade jeans, mössor på inomhus, Du-reformen och annat samhällsomdanande trams, vill Syssloliv använda ett språk som, å något vis, går tillbaka till de gamble glade tiderne. På den tiden var livet lättare att lefva, ety man respekterade varandra och umgicks under ett outtalat socialt mönstere som underlättade hela tillvaron för alla. Men eftersom de som bestämmer i Sverige inte tycker att tillvaron ska vara lätt för människor, så har man avskaffat alla sådana här underlättande mönstere.

Den här bloggen är visserligen inte politisk, men vem har sagt att man måste vara så förbannat progressiv hela tiden?

Samtidigt använder vi språket med en stor - för att inte säga riktigt stor! - glimt i ögat. Det är nämbligen bara tillrättalagda och skitnödiga människor som inte klarar af att skoja med sig själfva, sina ideal och sitt framhållningssätt. Sådan är inte Sysslomannen. Tvärtom har han roligt åt sitt eget sätt att vara, sina later och olater, sitt goda vänskapslag och sina öfvriga sammanhang.

En liten Sysslo-ordlista

å ersätter i närmast alla sammahang
fv ersätter v i ord, mest för att det ser gammalt ut: öfvrigt, trefvligt, osv
gambla heter det istället för gamla
E avslutar gärna ord som normalt avslutas med R, eftersom det helt enkelt låter festligt när man uttalar det: uttalare, pratare, Oscare

4 kommentarer:

  1. Enligt min åsikt finns det tre Svenskar vi har å tacka för nämnda språkförändingar.

    Strindberg

    Jan gullio

    Fredrik Lindström.

    /marre

    SvaraRadera
  2. Vilket phestligt inlägg, Sysslolif!!

    /Arkan

    SvaraRadera
  3. Utifrån midt perspektif torde äfven Bror Rexed vara en man att lägga till listan öfver språkfördäfvarne i riket.

    Den där Jean Guillou gifver jag gärna åt fanen.

    /Janzon

    SvaraRadera
  4. Nu är det faktiskt så, att v-ljudet aldrig har stafvats -fv- i de fall, då det följes av en konsonant. Således trifvas men trefligt och öfver men öfre.

    Likaså är midt och mitt två olika ord. Det första är ett prepositivt morfem, det andra är ett possessivt pronomen. Således midt-linea ('mittlinje' på modärnt tungomål) men mitt perspektiv (som alltså icke stafvas perspektif, emedan det är ett ord av latinsk stam [perspectivus]).

    SvaraRadera