Slagkraftigt tal!

Det är möjligt, rentav sannolikt, att man inte behöver vara någon Einstein för att begripa att slagkraftigt tal hör till en af sysslolivets allra behagligaste fröjder. Sysslomannen talar nämligen i sentenser. Låtom oss kika litet å detta.

En viss sorts människor talar i förnumstigheter och snusförnuftigheter. Sådana säger kanske "Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder" eller att saker och ting "är A och O". Det är alltså fråga om ett slags skitsnack, vilket levereras som vore det resultatet av djupblodande tankeverksamhet. Det finns inget sätt att tala som sysslomannen hatar mer än just detta.

Sysslomannens egen variant av slagkraftigt tal är därför att tala i sentenser. Det handlar om att leverera slagkraftiga och avgörande korta meningar som - så att säga - gör slut på vidare diskussion. Till skillnad från den dryge snusförnuftige talaren, som bara vill verka klok, tycker sysslomannen om att chockera omgivningen med sina sentenser. Därför låter han gärna det slagkraftigt sagda avrundas med en minst lika slagkraftig skrattsalva och ett jakande nickande.

"Hur en mössa ser ut har väl ingen betydelse?!" (Sysslomannen sedan någon kritiserat hans gula solhatt).

"Jag har ingen telefon! Hahahaha!" (Sysslomannen ljuger för telefonoperatörsförsäljaren utanför snabbköpet, i det att han samtidigt knallar vidare med sina tunga matkassar).

"Äh! Dra åt helvete!" (En ofta gångbar syssloklassiker).

Syssloförberedelser

Sysslomannen är visserligen inte särskilt organiserad, men väl förberedd. Framför allt är han inte pretentiös, och hans arbetsnarkomani tar sig andra uttryck än att ständigt och jämt presentera tipp-topp-resultat.

Därför arbetar sysslomannen utifrån förberedelser och visdom från tidigare erfarenhetere. Likgiltigt om han är student, eller yrkesarbetande, eller någon slags frisinnad hemmapoet, är hans produktioner resultatet av ett uniformt sätt att tänka, arbeta, skriva och tala.

För PM, inlagor och rapporter använder sysslomannen en tidigt uppställd mall med given struktur och disposition. Hur denna ser ut är upp till varje syssloman. Men märk, att det är en viktig del av sysslolivet att slänga sig med favoritfraser och älsklingsföljder i språket.

Mallen är densamma för allt han skriver. Är hans produktioner begränsade, och spridda åt vitt skilda håll, utgörs den av färdig text som ser likadan ut samtligt material. Sysslomannen omformulerar helt enkelt de meningar som behövs, lägger till de avsnitt som förväntas, och så vidare. På det sättet slipper han ju sitta och skriva något nytt varje gång. Analysen är viktigare än producerandet av text, tycker sysslomannen.

Detsamma gäller sysslomannens tal. Det kan hända att han ganska ofta håller tal. Medveten om detta har han helt enkelt satt sig ned en eftermiddag och skrivit en hel mängd med utkast till tal för olika situationer. När det väl är dags, tar han bara fram sitt gambla manus och korrigerar det som behövs. Men skriva något helt nytt behöver han inte göra. Varför skulle han det, när folk ändå inte lyssnar? För de gör de nästan aldrig.

Allt man behöver är ett par eftermiddagars idogt arbetande för att göra de förberedande uppställningarna. Så kan sysslomannen producera en mängd uppsatser och tal, som alla uppskattas och beundras, men som vid en närmare granskning helt enkelt visar sig vara ett och detsamma.

Dixi.

Sysslomannen å resa

Som gästskribent i ett antal researtiklar om London presenterar här Sysslolivs resereporter sitt första inlägg.

Sysslomannen reser gärna då andan faller på. Resmålen kan för all del växla men inte sällan reser sysslomannen till någon av Europas storstäder. Han rör sig ledigt i Rom, Paris eller Köpenhamn men den enda plats han kallar sitt andra hem är: Dhet gambla London!

Det är tyvärr inte syssloliv att åka billigflyg utan han väljer gärna ett erkänt flygbolag där både flygvärdinnor och piloter har riktiga uniformer. Gärna ett brittisk bolag så han kan börja vänja sig vid språket redan under resan. Om han dricker något under turen så är det endast gin-tonic, i plastglas, med citron, mycket stark. Flygplanskaffe är otänkbart.

Väl å plats är sysslomannen varken någon bortkommen turist eller konstgjord globetrotter; han är helt enkelt syssloman. Han anpassar sig till invånarnas seder och bruk och är inte rädd för främmande sätt att göra saker på. I Paris åker han gärna Metro men i London är det de röde bussarne som gäller. Sina måltider intar han gärna å pub och han äter med fördel en engelsk paj eller kokta korvar. Självklart intas maten med mängder av ale, men ju senare på dagen det är desto större är chansen att alen kompletteras med vin. Rött vin.

Sysslomannen promenerar gärna i London och är då utrustad med paraply med krycka. En mindre kartbok följer gärna med i kavajfickan men det stås inte i gathörnen och bläddras och stirras efter gatuskyltar. Vid behov sneglar han i boken om bästa vägen men går oftast på måfå.

I kommande rapporter ska vi följa sysslomannen i klädaffärer, museer och på restauranger i London.

Väl mött!

/Sysslolivs resereporter

Sysslospråket

Kanske har en och annan undrat öfver det säregna språket här å Syssloliv. Låtom oss ge några kommentarere.

Eftersom det mesta, för att inte säga allt, var betydligt bättre före nedhängade jeans, mössor på inomhus, Du-reformen och annat samhällsomdanande trams, vill Syssloliv använda ett språk som, å något vis, går tillbaka till de gamble glade tiderne. På den tiden var livet lättare att lefva, ety man respekterade varandra och umgicks under ett outtalat socialt mönstere som underlättade hela tillvaron för alla. Men eftersom de som bestämmer i Sverige inte tycker att tillvaron ska vara lätt för människor, så har man avskaffat alla sådana här underlättande mönstere.

Den här bloggen är visserligen inte politisk, men vem har sagt att man måste vara så förbannat progressiv hela tiden?

Samtidigt använder vi språket med en stor - för att inte säga riktigt stor! - glimt i ögat. Det är nämbligen bara tillrättalagda och skitnödiga människor som inte klarar af att skoja med sig själfva, sina ideal och sitt framhållningssätt. Sådan är inte Sysslomannen. Tvärtom har han roligt åt sitt eget sätt att vara, sina later och olater, sitt goda vänskapslag och sina öfvriga sammanhang.

En liten Sysslo-ordlista

å ersätter i närmast alla sammahang på
fv ersätter v i ord, mest för att det ser gammalt ut: öfvrigt, trefvligt, osv
gambla heter det istället för gamla
E avslutar gärna ord som normalt avslutas med R, eftersom det helt enkelt låter festligt när man uttalar det: uttalare, pratare, Oscare

Gambla tider...

För en tid sedan kunde syssloläsaren läsa ett förslag på hur en dag med alkoholen lämpligen avfiras i Sverige idag. Att brännvin och mat alltid varit en viktig del av vår kultur är allom känt och har genom historien också illustrerats på mångahanda sätt.

Ny Illustrerad Tidning beskrev hur en svensk gentleman på 1860-talets skulle skapa sig en riktigt glad dag. Det vill säga en sysslodag:

Klockan tio fm. frukost. Helan, halvan och tersen. En biffstek, en halv porter och en cigarr.
Klockan elva till tolv. En pinne sherry, en pinne portvin, en pinne sherry, ett glas punsch, en cigarr, en pinne portvin, en stenborgare, en sup, en bit och ett glas svagdricka, en cigarr, en pinne sherry.
Därefer promenad till klockan fyra em. I förbifarten en förfriskning med konjak på något bättre ställe.
Klockan fyra till sju middag. Smörgåsbord, helan, halvan, tersen, kvarten, kvinten och femton droppar, en halv öl, soppa, vin, fisk, vin, fågel, vin, dessert, vin, frukt, vin, kaffe, konjak, likör, cigarrer, punsch, sodavatten.
Klockan sju till elva em. En toddy, en cigarr, sodavatten, ett glas punsch, en tuting, fyra glas punsch, mera punsch.
Därefter avslutning i form av smör, bröd, brännvin, ost, öl och sist ett glas punsch.

(Ur: "Det glada Sverige", Stockholm 1948)

Avslutningsvis vill Redax uppmana den gode syssloläsaren att prova konceptet ofvan. Flera medlemmar av Redax har "fastat" i konceptet och rekommenderar starkt den gode syssloläsaren att prova!

Glad midsommar önskar Syssloliv!

Tag det lugnt å bryggorne!

De goda plaggen 6. Brougeskon

Det finns vissa fenomen som sätter extra sprätt på sysslolivet. Det rör sig om det som håller sig utanför det konventionella och måttliga.

Det kan vara conjakstryffel med havssalt och expresso, en grand double corona den rätta eftermiddagen, sköldpaddsbågar, absint, kyssa å hand, motorglasögon, eftermiddagsrus en solig måndag eller ett handskrivet brev med eget sigill. Bland dessa kryddor placerar sig syssloplagget no 6 – Brougeskon!

Denna sko med sitt välkända mönster, adderar textur och själ mitt i den välsmorda formaliteten. Det sägs att den kom till då irländska herdar började göra hål i sina läderskor för att de skulle andas bättre. Denna idylliska företeelse har idag övergått i skor som accentuerar bärarens air lika väl som en osynlig cohiba. Brougeskon är således ett av de alldra mustigaste av syssloplaggen.

Är man syssloman nog att bära upp dem är ett par välslitna brouges i oxblod möjligt att bära till nästan allt. Den ännu mer excentriske bär kanske Guives and Hawkes hagelskjutna brouges och kan då äntligen få skrida fram som en berusad jägmästare med vådligt sikte. (Kanske har man redan en gammal morbror att ärva sådana skor av efter en fordom jakt med allt för många huttar i gömslet?)

På det tråkiga och trånga coctailpartyt bärs dessa med fördel i kombination med geväder i armvecket - Garanterat eget utrymme både vid snittarna såväl som vid groggbänken!

Skål för brougeskon!

En Sysslokväll...

... behöver inte vara komplicerad.

Jag orkade inte laga någon ordentlig middag. Så det fick bli ett mellanmål av nybakat bröd (från gårdagen). Öl hade jag inte hemma, så jag bredde kaviar på brödet och sköljde ner med iskall O.P.

Sedan sköljde jag någon sparris, ett par körsbärstomater och en morot. La upp på en stor tallrik utan någon större finess. Några ostbitar av en uppskuren stark prästost kompletterade det hela.

Jag klämmer i mig kaviarbakelserna och dricker en redig snaps. Sedan korkar jag upp en flaska rödvin och häller opp till min grönsaks- och ostbricka.

Voila! Jag har en trefvlig Sysslokväll framför mig - och ångesten dämpas!

Sysslotävling: Vinnarn

Att gå bort är trefvligt och godht.
Presenten ska vara enkel, inte stor.
Vinnarn en sysslotävling nu äntligen fått.
Brännvinets man, kryddbrodern Viktor.

Med gentil fantasi är Viktors hemkryddade brännvin en gifven succé å mångfaldet kalasbjudningar. Han skriver om sin gå bort-present: "Minimal ansträngning, man kan anpassa smaken till den man ger den till, och små goda stärkande flaskor kan man aldrig få för många av." Det är Syssloliv.

GRATTIS VIKTORE - VINNARN!

Viktor: Du har nu vunnit en gästpublikation å Syssloliv. Författa Din artikel i valfritt ämne och sänd den till syssloliv@hotmail.com. Vi kommer att publicera den under Din signatur så fort den inkommit till oss.
/Redax

Sysslotävling: Gå bort-presenten

För att få lite fart å läsaraktiviteten startar vi idag helgens Sysslotävling: Gå bort-presenten. Välkommen med ditt bidrag!

Att gå å visit eller bjudning är en svår konst. Ety, det handlar inte endast om att svara å inbjudan eller eventuellt planera klädsel. Det handlar också om att förbreda en lämplig gå bort-present.

Alltför många män slarvar med denna viktiga detalj i visiternas och bjudningarnas sociala konst. En viss kategori kommer inte med någon gåva alls; den vänliga och betydelsefulla gesten faller dem aldrig in. En annan kategori snor ihop något strax innan de ska gå. En sådan gåva kan visserligen vara hjärtlig, men blir lite fantasilös. En tredje kategori ska genom sin gå bort-present överträffa alla andra gäster, vilket blir genomskinligt och tramsigt.

Gå bort-presenten bör, menar vi å Syssloliv, innehålla följande:

1. Vara unik, men inte vräkig
2. Vara enkel, men inte förutsägbare
3. Vara upphov till vidare samtal
och - viktigast -
4. Vara i samklang med givarens person

SYSSLOTÄVLING
Vilken gå bort-present föredrar Du? Ange Ditt svar i kommentarfältet nedan och motivera!

(Första pris är en gästpublikation på Syssloliv-bloggen).

Lycka till!

Valstil i valtid

Å söndag går hela EU till val till Europaparlamentet. Syssloliv är visserligen ingen politisk blogg, men sysslomannen är naturligtvis en väljare. Låt oss säga något om vilka valstilar och valkaraktärer som kan passa in på en syssloman.

Den stolte syssloväljaren är i nästan samtlige fall en äldre man som går punktligt till valurnan på valdagen. Förhandsröstning är det inte tal om. Ord som demokrati, medborgarskap och inflytande är inte plattityda modebegrepp för den stolte väljaren, som hade han lärt dem på palestinasjalskurs å en skånsk kursgård. Nej, begreppen har istället närmast nationalromantisk laddning. Den stolte väljaren röstar socialdemokratiskt, trots att hans samtliga värderingar motsvarar en djup och ärlig socialkonservatism. Men han är svensk och har alltid röstat på socialdemokraterna.

Klädsel vid valurnan: finaste söndagskostymen.

Den orubblige syssloväljaren är en stabil man med orubbliga åsikter om det mesta. Han har ett yrke som är mer gammaldags "fint" än vad det genererar höga inkomster. Han är med andra ord kyrkomusiker eller någon slags tjänsteman. Valet är borgerligt och polisfrågor engagerar. Är han yngre röstar han på moderaterna, av längtan efter högerpartiets sedan länge svunna konservatism. Är han pensionär röstar han på folkpartiet av samma skäl som den stolte syssloväljaren röstar socialdemokratiskt. Han är svensk, gnällig, har starka åsikter och har alltid röstat på folkpartiet.

Klädsel vid valurnan: udda kavaj och slips, våtkammad.

Den lantlige syssloväljaren. I Sverige gäller generellt att man inte får rösta på moderaterna om man bor på landet. Det är ungefär lika provocerande som att bära slips för ofta. Därför röstar den lantlige syssloväljaren på centerpartiet. Han är dock mycket konservativ och en analys skulle troligen placera honom som en slags gammaldags kristdemokrat. Men på landet röstar bara frikyrkliga på "KDS", och den lantlige syssloväljaren är kyrkvärd eller medlem av Lions. Alltså blir det centern. Jaktfrågor engagerar. Han hatar varg.

Klädsel vid valurnan: vardaglig, praktisk jacka

Den intresserade syssloväljaren kan sägas utgöra en blandning av de ovan nämnda syssloväljarne. Han delar den stolte syssloväljarens tro på "stororden" demokrati och medborgarskap, men tycker ändå att det politiska systemet lämnar mycket att önska. Polisfrågor engagerar starkt. Han hatar varg. Utan att veta om det bär han på en hel del socialdemokratiska folkhemsideal, men skulle aldrig rösta på socialdemokraterna. Och var han steget nära tidigare förstördes allt när Mona Sahlin blev partiordförande, emedan Göran Persson i mångt och mycket var den intresserade syssloväljarens alter ego. Fast det skulle han aldrig någonsin erkänna. Han talar gärna politik, vrider och vänder på frågorne, men är knappast engagerad partipolitiskt. Snarare tycker han att det finns något fördummande över svensk politik och inget parti motsvarar egentligen hans åsikter. Men han röstar moderat eller kristdemokratiskt.

Klädsel vid valurnan: kavaj och slips, gärna någon försiktigt politisk nål å kavajslaget för ett lite provocerande ställningstagande mot kommunisterna