fredag 23 oktober 2009

Naturen kallar!

Hösten är en tid för en Syssloman. Hjortronlikören är mogen, vädret tarvar en whiskey i länstolen allt som oftast, och det är tid för kontemplation.

Men innan löven skrumpnar ihop till den grådaskiga tillvaro nya tiders barn känner som vinter, vill man ut i skogen – det har blivit dags för svamphelgerna! Nu tycker kanske en och annan att det varit moget länge men betänk att den riktiga utmaningen är att plocka svamp när frosten står å dörren!

Man sätter gasen i botten ut å landsvägen. Bakom sig lämnar man det förpestade stadslivet, lattepappor, skrikande barn, jantelagar, extrapriser och repriser och gör det som Rosseau och di andra drömde om..
Träd med kråkor av Caspar David Friedrich
som nu kan beses å
Nationalmuseum

Man ger sig ut med en redig korg, stövekskaften i knäleden, tweed, halsduk, hjortronlikör och en näsa för de gylldene kantarellerna eller kanske de matiga sopparna? Först vittjar man di gambla gömmorna, grämer sig över att folk hittat överallt numer eller att skogen försurats. Så provar nya svampmarker. Sen äter man en ordentlig matssäck och en kopp kaffe.
Man går å andra sidan vägen, dit man vanligtvis inte söker sig. Tittar på myrstackarna och lavarna för att ta ut en riktning, sätter sig i snåren och tar en klunk hjortronlikär innan nästa dunge utforskars. Där, ja just där - hittar Sysslomannen sitt guld i samklang med skogens och markens befriande samvaro.

Framåt kvällen sitter man visslandes i köksoffan och rensar sin tredje korg. Man har en stuvning redan puttrande å spiseln.
En sådan dag är det gott att vara syssloman!

Det gylldene guld (vid sidan om punchen)

1 kommentar:

  1. Gillar verkligen det här inlägget. Precis som dagar jag spenderade med morfar för länge sen. Ju mer jag läser er blogg, desto mer fascinerad blir jag av konservatismen. Inte för att er blogg är politisk. men den slår an en längtan efter det tidlösa och trygga. Det är som om ni släcker en törst jag inte visste att jag hade.

    SvaraRadera