Syssloliv är en mustig blogg som ibland listar saker som en syssloman tycker riktigt - alltså riktigt - illa om, för att så att säga låta tillvarons vardagsproblem vädra luft. Å så vis blir man sannolikt inte en så kallad bättre människa. Däremot känns det bra efteråt.Nu gäller det butiksbiträden. Syssloliv hatar när butiksbiträdet...
1. Talar med kollegan under det att kunden expedieras
2. Tuggar tuggummi
3. Är man och bär barärmat linne
4. Säger "tjena" istället för "god dag", eller åtminstone "hej"
5. Föreslår en annan färg på plagget, när kunden bestämt hävdar att den vill ha en annan färg
6. Säger "Ne, ne, ne, du ska inte ha den där! Du ska ha den här modellen istället..."
7. Luktar svett (vanligare än man tror i synnerhet å "jeansaffärer")
8. Har mössa å
9. Daltar omkring med ett måttband runt halsen som vore man den skräddare man är hästlängder ifrån att vara
10. Är humorlös och inte ens anstränger sig för att artighetsfnissa åt kundens vardagstrevliga skämt, hur dåliga de än är
Bästa motståndsmedel är att ge igen med den gamla US-repliken.
US går å butik och tittar på skjortor. Biträdet framträder.
Biträdet: Det där tror jag inte är din storlek.
US: Vem fan har sagt att det är jag som ska ha den!?
US lämner butiken.
Hurra! NEr med butiksbiträdena. Särskillt å "jeansbutiker"
SvaraRaderaU
Sant! Fullkomligt avskyr när dom pratar med varann, och framför allt tuggummi. Så vulgärt!
SvaraRaderaMen vem är US?
SvaraRaderaNågot jag tycker är märkligt är konditoribiträden som inte vill saluföra sina varor. Jag brukar allt som oftast framslänga frågan "är den god" eller "smakar den bra" och peka på den bakelse jag ämnar köpa, halvt för att konversera och halvt för att få bli påsåld varan. Förvånansvärt nog är det absolut vanligaste svaret "vet inte, jag har inte provat den". Hellre skulle jag höra "kanske inte min favorit med alla de där söta hallonen" eller allra helst " den är riktigt god och passar fin-fint till det av er nyss beställda kaffet!" följt av ett leende.
SvaraRaderaVarför är det så här Syssloliv? Vill de inte sälja bakelser och få kunden att känna sig nöjd och glad?
/Salomon
Hej Salomon.
SvaraRaderaTack för din fråga. Så det i konditorivärlden av huvudsakligen tvenne skäl:
1. den gamble svenske jantelagen förbjuda de unga fröknarne å kondis att skryta över de egne varorne, istället tager de till en förnment ärlighet, som du noterat;
2. eftersom de unga konditoribiträdene är socialt underutvecklade - vilket folk i allmänhet är numer - göra de allt för att undvika en konversation med de kladdigt åträngande kunderne.
US-metoden i detta fall vore att låta konversationen flyta å ungefär såhär:
Kunden: En kopp kaffe och en napoleoncanapé, tack!
Biträdet: Aa.
Kunden: Säg mig, fröken, hur är canapén idag? Aaa?
Biträdet: Vet inte, jag har inte provat den.
Kunden: Då ska jag fan inte ha nån heller! En slät kopp kaffe, tack. Och låt det gå fort!
Hoppas du blev nöjd med svaret, Salomon.
/Redax
Vad värre är, än att bli negligerad påprackning å konditori, är när jeansbiträdet beter sig enligt följande scenario:
SvaraRaderaSyssloman (SM) nyss utkommen ur provrummet. Biträdet (btr), som hökat kring området, dyker upp.
btr: Gick det bra?
SM: Ja men skjortan var för liten.
btr: Få se.
(här kan det hända att btr tar sig friheten att exempelvis dra i kragsnibbarna som för att försöka se om kragen passar etc.)
Oförskämt!