
”Helvete! Är domedagen här?!” utbrast Sir Morgan istället.
”Det tror jag inte” replikerade kyrkoherden som stod lugnt vid fönstret, ”men inte långtifrån”.
Vad de hade hört var inget annat än jättelika bandvagnar och rivningsfordon som precis hade fällt Lovelaces gamla ridhus i sten och engelsk ek. Andra fordon av jättelika format körde omkring på den stora bakgården och rev trädgården. En trädgård som den gamle Lord Lovelace arbetat med i 30-40 år. Den revs nu.
”Hae hae hae”, skrattade Stephenson, ”vi anlägger en golfbana här. Spelar ni golf killar?” fortsatte han.
”Eh jovars” svarade kyrkoherden, som inte var van vid att bli tilltalad på ett sådant sätt.
”Nog fan spelar vi golf alltid”, sade Sir Morgan bestämt, ”med det gör vi på Greenwich County Club.”
”Jag såg den, men den var så gammal och ful, så jag bestämde mig för att anlägga en ny, alldeles egen golfbana. Vad säger ni om Stephenson’s Golf & Sports Club?”.
”Åh du din jävel!” Sir Morgan var på väg att gripa tag i Stephensons hals för det berömda Nicksons halsgrepp, som han lärt sig i Indien, men St John hindrade honom.
”Eh, ja vad trevligt… vi skall väl gå nu. Å återseende!” sade han och drog tag i advokatens arm.

Måttet var rågat! Sir Morgan var fast besluten att stoppa projektet med Stephenson’s Golf & Sports Club. Lovelaces Hall skulle bevaras tillsammans med alla värden den stod för. Och Greenwich County Club skulle stå som byns finaste och enda golfbana! Nu gällde det att mobilisera! Utbölingen som ockuperat Lovelace Hall skulle stoppas, med alla medel! Alla medel!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar